Fortsättning på förra..

Jag ringde upp Karolinska och syster S kl 13:00, kom inte fram utan samtalen bröts hela tiden och fick börja om från början igen. När kl var 13:10 kom jag äntligen till en telefonkö iaf. Tog ungefär ytterligare 10 min innan jag kom fram till en sjuksköterska. Tyvärr inte rätt, men jag blev kopplad. Sen bröts det igen. Nu hade jag ringt upp i princip alla pengar på min mobil, och den enda jag kunde ringa var Rannveig. Vi ringer ju gratis till varandra. Så skrek av mig lite, grinade (igen, vilken skräll) och lyckades till slut lugna ner mig.
Hade iaf lite pengar kvar på telefonen, ungefär tillräckligt för att ringa en sista gång till sjukhuset och nu stod jag först i kön direkt. Kom fram efter ca 5 min och blev kopplad till syster S. Innan jag hinner säga något så säger hon: "Ja det var syster S, var god dröj". Sen vart det helt tyst i luren i 5 min till. Och jag var alldeles rasen! Förberedde mig på att få någon att skälla ut när hon återkom till telefonen, men icke. Det är den första sjuksköterskan som tar luren och säger att S nog får ringa upp mig. För hon har mkt nu.
Ja, för den har man ju hört förut.. Typ igår. Får se om hon ringer..

_________________________________________________________


Och nu har hon ringt.
Det var ett jättebra samtal, med bra information.
Och jag har fått tid på fredag redan. Kl 09:00.
Så det gäller att stå på sig!

Sen vill jag tillägga att det inte är syster S det egentligen är så mkt aggresioner riktat mot, utan mer det här jävla systemet där så mycket krånglar och är besvärligt. Underbemanning är ordet, och om de varit några fler anställda skulle vi som patienter kunna få mycket bättre information och bemötande. Även om personalen ska göra sitt yttersta för att inte det ska gå ut över patienterna att de är underbemannade, så är det ju det det gör i slutändan ändå.
Nu ska jag ringa jobbet och informera om vad som händer.