Psykbryt

Brast ut i världens gråtatack nyss, och då fanns hon väl där min kära Sara.Vad vore jag utan mina närmaste?

Jag är så frustrerad! De skulle höra av sig från Karolinska idag och bestämma tid för behandling, men har jag hört något? Nej.. Orkar jag vänta längre? Nej..
Sen att det händer en massa annat runt mig samtidigt gör ju inte direkt saken bättre.

Men allt är inte bara dåligt. Är en av de lyckligaste ikväll ändå. Varför? Det ni.